<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ljudböcker och mp3 böcker på audiobook.se &#187; ekonomi</title>
	<atom:link href="http://www.audiobook.se/tag/ekonomi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.audiobook.se</link>
	<description>Hitta en bra ljudbok</description>
	<lastBuildDate>Thu, 13 Oct 2011 15:00:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>De nya producenterna inom long-tail ekonomin</title>
		<link>http://www.audiobook.se/de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin</link>
		<comments>http://www.audiobook.se/de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 01 Mar 2008 16:21:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[distribution]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[encyclopedia]]></category>
		<category><![CDATA[författare]]></category>
		<category><![CDATA[långa svansen]]></category>
		<category><![CDATA[long-tail]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://audiobook.se/de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin/</guid>
		<description><![CDATA[&#160; Underskatta aldrig betydelsen av miljoner amatörer med nyckeln till fabriken Uppkomsten av den sk Pro-Am eran är proffs och amatörer som arbetar sida vid sida. Det är väldigt tydligt vilken viktig roll amatörerna spelar inom t ex astronomin, över &#8230; <a href="http://www.audiobook.se/de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin/">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "pub-8364820223873979";
google_ad_slot = "0000000000";
google_ad_width = 468;
google_ad_height = 60;
//--></script>
<script type="text/javascript" src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js"></script>
</p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify">&nbsp;</p>
<h3><span lang="SV">Underskatta aldrig betydelsen av miljoner amatörer med nyckeln till fabriken<o:p></o:p></span></h3>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Uppkomsten av den sk Pro-Am eran är proffs och amatörer som arbetar sida vid sida. Det är väldigt tydligt vilken viktig roll amatörerna spelar inom t ex astronomin, över de två senaste decennierna har astronomin blivit en av de mest demokratiserade områden inom vetenskapen. Teknologierna som gjort denna utveckling möjlig är Dobsonian optiken, CCD´s och internet för att dela information. Samma utveckling har skett inom bild- och videoredigering samt print-on-demand bokpublicering.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Konsekvensen av allt detta är att vi skiftar från passiva konsumenter till aktiva producenter. Ett bra exempel är Wikipedia:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">I det stora hela är <a href="http://www.wikipedia.org" title="wikipedia" target="_blank">Wikipedia </a>utan tvekan den bästa encyclopedien i världen. Den är större, bättre uppdaterad och ofta djupare än tom <a href="http://www.britannica.com" title="britannica" target="_blank">Britannica</a>. Men kvaliteten varierar. Tillsammans med kvalitativa artiklar finns det massor av parkerade artiklar och t o m automatiskt genererat spam. I de populära artiklarna är det många ögon som bevakar och Wikipedia visar en otrolig styrka mot vandalisering och ideologiska tvister. En studie av IBM visar att medeltiden för att reparera högkvalitetsartiklar som t ex ”Islam” är ca 4 minuter, det finns ingen sk wikipedia polis som går in och gör detta utan det är en ständigt växande svärm av Pro-Ams som självmant tagit på sig det uppdraget. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Chanserna att hitta uppdaterat och korrekt material från Wikipedia är goda, även om allt innehåll inte är av bästa kvalitét. För att göra en jämförelse kan man säga att kvaliteten varierar från 5 till 9 på en skala. Wikipedia varierar mellan 0 och 10 med ett medel på 5! Men istället har Wikipedia 10 gånger så mycket innehåll än Britanica, chanserna att du därmed hittar vad du söker är högre på Wikipedia. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Vad som verkligen är unikt med Wikipedia är att det utvecklas ständigt och förbättras med tiden, är självläkande tack vare en stor och växande arme av användare som fungerar som Wikipedias immunförsvar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Det traditionella sättet att skapa en encyclopedia – med proffesionella redigerare, akademiska författare och korrigerare – siktar på att skapa perfektion. De flesta når aldrig dit för att det är mycket dyrt att producera och tar väldigt mycket tid.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Hos Wikipedia mäts kvaliteten i mått baserade på statistik, vilket betyder att vissa artiklar kommer vara utmärkta, vissa medelmåttiga och vissa skräp.Wikipedia är av en helt annan natur än Britanica. Det är en levande community istället för ett statiskt referensverk.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Vad som verkligen är unikt med Wikipedia är att det är ett öppet system för alla att editera, men utan att kollapsa till anarki. Istället är det den största och självorganiserande encyclopedien i världshistorien. Wikipedia innehåller alla hitsen och därtill en stor mängd nischer, och växer stadigt mot oändligheten.<o:p></o:p></span></p>
<h3 style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Ryktes ekonomin<o:p></o:p></span></h3>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Varför gör alla det? Varför skapa någonting av värde utan att få betalt för det? Svaret är en viktigt faktor för att förstå den långa svansen, delvis för att så mycket som finns i kurvan inte startar med något kommersiellt mål. Motivet att skapa är inte detsamma i huvudet av kurvan som i svansen, den ekonomiska modellen passar inte alla. Tänk på den långa svansen som att den startar med en monetär ekonomi i huvudet och slutar i en icke-monetär ekonomi i svansen, mellan huvudet och svansen finns en mix av dessa två ekonomier.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">I huvudet, där produkter åtnjuter kraftfulla och kostsamma kanaler för massdistribution på marknaden, härskar affärstänket. Kostnaden för produktion och distribution är för hög för att låta kreativiteten få stort spelrum, det är pengarna som driver processerna.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Längre ner i svansen där kostnaden för produktion och distribution är mycket lägre (tack vare demokratiserande digitala teknologier), får affärstänket ofta kliva åt sidan. Här skapar människorna för att det är roligt, för att laborera och få utlopp för sin kreativitet. Ett skäl för att överhuvudtaget kan kalla detta en ekonomi, är att det finns en valuta som kallas rykte (eller cred). Den mäts i hur mycket uppmärksamhet som riktas mot produkten, rykte kan konverteras till andra saker av värde som t ex arbete, publik och lukrativa erbjudanden.<o:p></o:p></span></p>
<h3 style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Arkitektur av deltagande<o:p></o:p></span></h3>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Den traditionella linjen mellan producenter och konsumenter har suddats ut. Konsumenter är idag också producenter. Vissa skapar från scratch, en del modifierar andras material och remixar det. I bloggvärlden talar man om ”den forna publiken” – läsare som har skiftat från passiva konsumenter till aktiva producenter, som kommenterar och bloggar direkt mot mainstream media. Internetradio och marknadsföring är andra exempel på områden som åtnjuter den internet-förstärkta ryktespridningen. Denna modell visar hur deltagar arkitekturen ser ut. <!--[if gte vml 1]><v:shapetype  id="_x0000_t75" coordsize="21600,21600" o:spt="75" o:preferrelative="t"  path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" filled="f" stroked="f">  <v:stroke joinstyle="miter"/>  <v:formulas>   <v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"/>   <v:f eqn="sum @0 1 0"/>   <v:f eqn="sum 0 0 @1"/>   <v:f eqn="prod @2 1 2"/>   <v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"/>   <v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"/>   <v:f eqn="sum @0 0 1"/>   <v:f eqn="prod @6 1 2"/>   <v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"/>   <v:f eqn="sum @8 21600 0"/>   <v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"/>   <v:f eqn="sum @10 21600 0"/>  </v:formulas>  <v:path o:extrusionok="f" gradientshapeok="t" o:connecttype="rect"/>  <o:lock v:ext="edit" aspectratio="t"/> </v:shapetype><v:shape id="_x0000_i1025" type="#_x0000_t75" style='width:6in;  height:310.5pt'>  <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\benny\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image001.png"   o:title="architecture of participation"/> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--></span><img src="http://groups.sims.berkeley.edu/msmdx/blog/wp-content/files/user_flows.png" alt="deltagande arkitektur" height="414" width="576" /></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 6pt; text-align: justify"><span lang="SV">Modellen visar en struktur av två-vägs-kommunikation, där alla kan ta del i spelet och vara aktiva. Detta är ett exempel på stora förändringar som kan uppstå när verktyg för produktion och distribution blir demokratiserade.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify">&nbsp;</p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify"><u>Köp ljudboken <em>The long tail</em> här:<br />
</u><br />
<a href="http://clk.tradedoubler.com/click?p=21&amp;a=1482227&amp;g=16159304&amp;url=http://www.adlibris.se/content.aspx?type=cat&amp;typeid=2&amp;value=0&amp;format=CD-bok&amp;saveformat=1" title="adlibris ljudbok">Adlibris ljudbok</a></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify"><a href="http://clk.tradedoubler.com/click?p=21&amp;a=1482227&amp;g=16159304&amp;url=http://www.adlibris.se/mp3default.aspx" title="adlibris mp3-bok">Adlibris mp3bok </a></p>
<p><a href="http://www.audiolibra.com/?aid=134113" title="audiolibra audiobooks">Audiolibra audiobook</a></p>
<p><a href="http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;a=1482227&amp;g=16675160" title="bokus ljudbok">Bokus ljudbok </a></p>
<iframe src="http://www.facebook.com/plugins/like.php?href=http%3A%2F%2Fwww.audiobook.se%2Fde-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin%2F&amp;layout=standard&amp;show_faces=true&amp;width=200&amp;action=like&amp;colorscheme=light" scrolling="no" frameborder="0" allowTransparency="true" style="border:none; overflow:hidden; width:200px;height:30px;margin-top:5px;"></iframe>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.audiobook.se/de-nya-producenterna-inom-long-tail-ekonomin/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

